När det gäller begravningar, kremeringar eller urnsättningar ska dessa enligt begravningslagen ske inom en månad efter att personen avlidit. Det kan dock finnas omständigheter som gör att detta inte är möjligt. Det kan till exempel vara så att polisutredningar kräver att kroppen förvaras längre, eller så kan vädret ställa till det. Om inte så är fallet kan det för efterlevande vara klokt att kontakta en begravningsbyrå så snart man kan efter dödsfallet. På så sätt blir det ofta enklare att kunna uppfylla önskemål och liknande. Man bör omgående efter kontakten ta reda på om den avlidne hade några speciella åsikter om begravning och redovisa dessa för att begravningen ska organiseras på bästa sätt.
Om man vill att det ska bli en begravning i kyrkan bör man också i god tid kontakta prästen och diskutera hur begravningen ska se ut. I många fall kan den avlidne redan ha specificerat vilka psalmer som ska sjungas och så vidare. Prästen ställer ofta frågor för att kunna sätta ihop ett bra begravningstal och om man som anhörig känner sig osäker kan samtal med prästen också vara stödjande och hjälpsamma.
Det kan vara bra att känna till att alla har rätt till en begravningsplats, lokal för ceremonin, samt kremering och gravsättning oavsett om man är med i Svenska Kyrkan eller inte. Man bör således inte vara orolig för att den avlidne inte ska kunna begravas någonstans. Om den avlidne inte är medlem i svenska kyrkan är det dock inte säkert att det är just i kyrkan begravningsceremonin kan hållas, utan det kan till exempel handla om en lokal i stadshuset eller liknande. Det är inte heller alltid en präst kan vara med. Om man som anhörig önskar detta kan man behöva kontakta den aktuella församlingen och man bör räkna med att dessa tjänster kommer att kosta extra.